Burman är pigg, glad och temperamentsfull. Det är en ras som älskar människor och vill ständigt vara i sin ägares närhet. Burman
vill ha mycket värme och kroppskontakt, och om den inte sitter i ditt knä kommer den att sitta på din axel. Det här är ingen katt man lever parallellt
med, utan har ett intimt förhållande med. Den gillar inte heller att vara ensam, men trivs bra ihop med andra djur. Burman är påhittig och har ett
stort rörelsebehov. Den är ständigt på upptäcktsfärd, gärna högt över golvet.
Färg: BUR f (Brunsköldpadda)
Burman - en lagom katt
Burmakattens kännetecken är dess otroliga päls. Mycket kort, tätt-liggande, glänsande och silkesmjuk.
Burman är den enda naturliga bruna kattrasen. Det är en elegant katt, men muskulös, och ska kännas tyngre än den ser ut. Den är dock inte riktigt enfärgad. Pälsen har en djupare ton på ryggen och är ljusare på undersidan.
Ögonen är uttrycksfulla. Ögonformens rundade undre linje och med en sned orientalisk överlinje och ögonen, placerade brett isär ger den typiska burmalooken (titta under lugg). Ögonen är vanligen chartreusegula (likören) men klart gula
är den önskade färgen.
Burman är livlig, nyfiken och glad, med massor av energi.
HISTORIK - Burmakatten från östern
Det är inte helt klart vem som först introducerade burman i Amerika. En falang säger att den togs till Amerika från Rangoon 1933. Andra säger att den kommer från Indien och inte Burma, som kanske namnet antyder. Återigen andra
hävdar att den togs till Amerika från Burma 1933 av dr Joseph C. Thompson, en sjöofficer från San Francisco. Han ägde den första burman i USA och faktiskt den första i västvärlden. Han kan väl få det sista ordet eftersom han
skrev (i) artikeln "Genetics of the Burmese: "Den första burmakatten var en honkatt, importerad till USA från Burma av författaren, 1930." Hon kallades Wong Mau.
Cat Fancy i USA godkände först inte denna bruna katt som en ny ras, då det antogs att hon var en dåligt typad siames. Dr Thompson hade alltså en katt vars like aldrig tidigare hade skådats i USA eller i Europa. Teorin att det var en helt ny
variant stöddes emellertid av Dr Clyde Keeler, Mrs Virginia Cobb och Madeleine Dmytryk. Dr Thompson var medveten om problemen med experimentuppfödning och hans första problem var att det inte fanns någon burmahane att para (fram) denna
nya typ av katt med. Han fick hjälp av Mrs Billie Gerst och senare Mrs Virginia Cobb, en välkänd siamesuppfödare. Mrs Gerst och Mrs Cobb var båda mycket kunniga i biologi, genetik och uppfödning. Och det var så det började - en enda
katt, Wong Mau, och en intresserad grupp vetenskapsmän och erfarna uppfödare.
Mycket få människor vet att burman förmodligen är den enda av de stambokförda raserna vars härkomst och utveckling noggrant och vetenskapligt har upptecknats sedan dess ankomst till västvärlden. Det är inte en ras som kommer av
en "tjuvparning" eller "jag undrar vad som skulle hända om..." -attityd, utan är en produkt av kontrollerad uppfödning. Uppfödningsexperimenten var långa och omfattande innan stammen av rena burmor kommit fram. Eftersom det inte
fanns någon burmahane beslöts det att para Wong Mau med den ras som var mest lik henne typmässigt- en brunmaskad siames. Hon parades med en importerad siames som hette Tai Mau.
1936 godkändes burman som ras av amerikanska CFA. Efter andra världskriget togs de första burmorna över till England, där exempelvis honan Laos Cheli Wat och hanen Casa Gatos da Foong blev mycket betydelsefulla för den engelska
burmastammen. Fortfarande var alla burmor bruna. Den första blå burman föddes i England 1955. Det kom som en liten chock, när Chinki Golden Gay producerade en kattunge, som inte hade samma färg som de övriga i kullen. Den första blå
burman var född, Sealcoat Blue Surprise. Till Sverige kom de första burmorna från England år 1957. De var båda bruna och hette Nilgiris Bura Turea och Pussinboots Fudge. Den första blå burman som föddes i Sverige var Cherie av Heligholms,
1975. Den första svenska kullen med blå burmor föddes samma år från importerna Buskins Blue Jeni Lynd och Hillcross Blue Jester. Det blev två hanar, Ming och Morris, samt fyra honor, Minesse, Mitzi, Minouche och Mayong.
Läs mer om Sphynx
